Jag äter kakor varje dag!

Utsikten över det skånska landskapet är betagande. Intill den lummiga trädgårdsserveringen betar några hästar i en hage och lugnet är otroligt i den lilla byn Sireköpinge, ett par mil öster om Landskrona. Hit flyttar Lasse Flinckman varje vår när After Dark-säsongen är slut för att koppla av och njuta av friden – och för att driva det egna Flinckmans Café.
– Huset hittade jag av en slump när jag var ute och körde en dag. Det var inte ens till salu, men jag brukar kunna komma långt med min envishet!
I år firar Lasse Flinckman 30 år med After Dark och nästa sommar kan han lägga tio år som kaféägare till sin meritlista. Passionen för kakor och bakverk har han dock haft hela sitt liv.
– När jag växte upp i Stockholm på femtiotalet gick jag med mamma på kafé, det var riktiga högtidsstunder. Den känslan försöker jag nu återskapa på mitt eget kafé.

Inget lämnas åt slumpen hos Lasse Flinckman. Kakorna och brödet bakas med mycket kärlek och omsorg och kaffebönorna är noggrant blandade för att passa det kalkrika skånska vattnet. Inredningen är en härlig blandning av gammalt och nytt och på väggarna samsas kungaporträtt och After Dark-klipp med teckningar från små barn som besökt kaféet. Lasse, som före After Dark jobbade som inredare på bland annat Ikea och NK, minns stöket och böket med att få kaféet i ordning. Men till sist blev det precis som han föreställt sig.
– Min filosofi som inredare är att huset alltid får bestämma hur det ska se ut. Och så här blev det – lite halvkoko, lite femtiotal och lite geggamojja! Det är så omodernt att det är jätteinne, som min goda vän Cay Bond sa.

Kaféet håller Lasse bara öppet över sommaren och endast fredag till söndag. Några planer på att bygga ut eller utvidga öppettiderna har han inte.
– Då skulle det bli en industri av det och charmen skulle försvinna. Så länge det är i den här lilla skalan kan jag ta hand om kunderna. Att de trivs och känner sig välkomna är det viktigaste. Dessutom gör jag ju det här på min ”semester”.
Semester eller inte, After Dark-fansen har inte haft några problem att hitta till lilla Sireköpinge och Lasse ägnar en stor del av dagarna åt att skriva autografer och prata gamla minnen.
– Det är väldigt roligt. När jag står på scen ser jag knappt showbesökarna för allt starkt scenljus, men då har jag i stället kaféet där jag får möjlighet att prata med folk som kanske följt mig i 30 år. Dessutom dyker det då och då upp gamla lumparkompisar eller klasskamrater som jag inte sett på 45 år. Det brukar hända något roligt varje helg.

Den nära kontakten med gästerna gör att Lasse inte har tid att baka något själv, även om han kan. Provsmakningen är han dock noggrann med och han tycker om att besöka kaféer runt om i landet. För att få inspiration och för att han älskar kakor.
– Jag äter kakor varje dag och har mina hovleverantörer runt om i landet. Så mycket förändringar i den egna kakdisken brukar det sällan bli från säsong till säsong.
– Man får inte ändra för mycket. Vi har gäster som kommer hit bara för vår goda äppelkaka och de skulle bli jättebesvikna om den plötsligt var utbytt mot något annat. När man åker hit ska man veta vad man får!